Bildningsbyrån

Aleksandr Litvinenko kände den ryska säkerhetsapparaten inifrån genom sitt tidigare arbete inom säkerhetstjänsten FSB. När han senare vände sig mot systemet blev han en skarp kritiker av Putin och lämnade Ryssland för att söka skydd i Storbritannien. Han blev plötsligt svårt sjuk i London. Hösten 2006 försökte läkarna på ett sjukhus i London att förstå vad som hänt med Litvinenko. Hans tillstånd försämrades snabbt, men orsaken var länge ett mysterium.

Hösten 1940 hittar två jägare en död man med ett rep om halsen i en skog i södra Frankrike. Polisen talar om självmord, men snart väcks misstanken om att någon velat tysta honom. Mannen är Willi Münzenberg – en av mellankrigstidens mäktigaste propagandister och arkitekten bakom ett nätverk av tidningar, bokförlag, filmer och till synes oberoende organisationer. På uppdrag av Lenin lär han sig att politisk påverkan fungerar som bäst när den verkliga avsändaren inte syns. När Stalin tar makten förändras spelplanen.

När Niccolò Machiavelli förlorar sin plats i maktens Florens börjar han skriva på en bok till stadens nye härskare. Resultatet blir Fursten – en osminkad skildring av politikens spelregler, där lögner, manipulation och våld kan vara rationella verktyg för den som vill nå toppen. I mer än 500 år har boken väckt avsky, lockelse och en envis fråga: Är Fursten verkligen en handbok för hänsynslösa ledare – eller ett sätt att avslöja hur makten arbetar? Och vad händer när Machiavellis råd flyttar från renässansens furstehov till vår tids politik och arbetsplatser? Bearbetad version av ett program från 2018.

Ambedkar föds 1891 in i en dalitfamilj, i en tid då kast och föreställningar om renhet och orenhet styr människors liv. Trots återkommande förnedringar tar han sig vidare genom utbildning, först i Indien och sedan till universitet i USA och Storbritannien. Där möter han idéer om demokrati, rättigheter och jämlikhet. När Indien närmar sig självständighet blir Ambedkar en viktig röst för de människor som länge hållits utanför både politiken och samhället. Bearbetad version av ett program från 2025.

Den 18 februari 1943 delar den 21-åriga studenten Sophie Scholl och hennes bror Hans ut förbjudna flygblad på universitetet i München. De tillhör Vita rosen, en liten motståndsgrupp som uppmanar tyskarna att vända sig mot nazisternas terror, kriget och förföljelsen av judar. När flygbladen singlar ner i universitetets ljusgård upptäcks syskonen av en vaktmästare. Fyra dagar senare döms Sophie Scholl, Hans Scholl och deras vän Christoph Probst till döden och avrättas samma dag. Bildningsbyrån berättar om Sophie Scholl – som först lockas av nazisternas ungdomsrörelse, men som blir en av de starkaste symbolerna för ungt motstånd mot Hitler och den nazistiska diktaturen. Programmet är en bearbetad version från 2019.